Bakgrund/SituationStämningen i dikten är tämligen neutral och jag uppfattar det som att budskapet är riktat mot västvärldens människor som ser konsumtion som evig lycka. Perioden mellan 50- och 60-talet var ständigt präglat av en slags förändringsprocess efter den oro kalla kriget inneburit efter andra världskrigets slut. I-länderna hade nu tid att börja inse hur västvärlden dominerade världen och började rikta sitt fokus mot u-ländernas ställning. Det var också under dessa ”rekordåren” som konsumtionen började ifrågasättas allt mer. Televisionen lanserades i Sverige, massmedian växte som ledde till en starkt ökad konsumtion i västvärlden. Den amerikanska kulturen nådde Sverige som ökade den kapitalistiska livsstilen och därmed den konsumtionen av varor. Detta började ifrågasättas och denna dikt kan ses som ett resultat av den nya, ytliga livsstilen. Kortfattat kan man säga att bakgrunden till dikten är det samhälle som växte fram under 60-talet där den rika världens dominerande ställning ökade i kombination med den nya materialismen. Därmed kan man konstatera att dikten med all sannolikhet utspelar sig under samma tidsperiod som den skrevs.
Men vad denna dikt egentligen är baserad på, bortsett från de händelser som lade grunden för innehållet, är Esaias Tegnérs gamla dikt Det eviga som skrevs i början av 1800-talet. Denna dikt var framför allt riktad mot Napoleon där Tegnér kommenterade och riktade sig till de som ansåg att en bättre värld var skapat av vapenmakt. Budskapet i denna dikt är att en del saker, till exempel våld, bara är tillfälliga och aldrig kommer att lösa problem – de är inte eviga. Däremot är sanning, glädje och skönhet det som livet borde gå ut på. Håkanson använde sig av detta koncept i hans version av dikten genom att han syftar på att de materiella tingen inte har något riktigt värde. Likt Tegnér beskriver han: ”Det sanna är evigt”, ”Det rätta är evigt” och ”Det sköna är evigt”. Håkansons dikt var en av startskotten för en ny litterär trend, nyenkelheten. Detta var en slags reaktion mot det gamla idealet man hade när man skrev dikter, speciellt den högstämda symbolismen. Målet med lyriken var att göra dikten vardaglig med ett enkelt språk som alla kunde förstå – man ville ta avstånd från modernismen som pågick under 50-talet och göra dikten så konkret som möjligt. Språk och stilFör att skapa denna kritik mot konsumtionssamhället, använder han sig av ett konkret språk där han blandar in termer och fraser som beskriver det nya samhället. Till exempel ”Volvos värde varar” – den gamla reklamslogan för Volvo som var populär på den tiden eller bibelcitatet ”Den Gud älskar, lyckan får”.
Det finns ett flertal allusioner och symboler i dikten. Dikten som helhet kan tolkas som en enda allusion för Tegnérs original från 1800-talet då deras budskap är i princip detsamma. Här är några exempel på andra allusioner och symboler i dikten: ”Saliga äro de saktmodiga, ty de skola besitta jorden” är ett bibelcitat som syftar på att de ödmjuka personerna ska ärva jorden. De ödmjuka personerna är alltså motsatsen till de hårda och hänsynslösa personerna som är vanliga i samhället. Det vill säga är den ödmjuke personen alltid är starkare i längden, enligt Gud. Detta kan tolkas som en allusion som symboliserar Håkansons kritik mot det nya, kapitalistiska samhället som går ut på att tjäna pengar, köpa nya saker och bli mäktigast istället för att njuta av de mjuka värdena. ”En fluga gör ingen sommar” är ett ordspråk som innebär att man inte kan dra en slutsats på hur någon är som person när man endast har ett litet underlag. Jag tror att Håkanson använder detta för att visa att bara för att man gör någonting bra en gång, så innebär detta inte att man är bra som en person eller gör någon riktig nytta. Det är en symbol för att alla måste hjälpa till och göra mycket för att till exempel minska fattigdomen i världen eller helt enkelt för att få en bättre värld. Denna mening följs av ”Existentialismen är en humanism” som är en filosofi som menar på att vi människor föds aldrig som goda eller onda – det är istället vi som är fria i våra val och alltid är ansvariga för våra beslut. Jag tolkar detta som att våra ställningstaganden är det som är avgörande för hur världen ser ut – det är alltså en allusion för att det är människorna själva som var ansvariga för det konsumtionssamhälle som skapades och västvärldens hänsynslöshet mot u-länderna. |
FORMDikten är byggd på 18 relativt korta meningar och har tre huvuddelar/stycken. Värt att notera är att varje stycke består av fem meningar och avslutas med en sjätte där det står ett påstående om evighet. Därmed ser man en konsekvent upprepning av ”[…] är evigt” i slutet av varje stycke. En del meningar är längre, andra kortare. Språket är relativt enkelt bortsett från en del ord i bibelcitaten, bland annat ”ty”, som dagens generation inte är lika vana vid att höra. Det viktigaste mönstret i dikten enligt mig är hur han kombinerar citat från andra verk (särskilt bibeln och Tegnérs originaldikt), ordspråk samt reklamslogans.
Det finns ett flertal delar i dikten som skulle kunna klassas som allitterationer, dock finns det bara en tydlig: ”Volvos värde varar”. Exempel på tunnare allitterationer är: ”Vauxhalls sexcylindriga Velox […]”, ”Det går sextio sekunder […]”, ”Saliga äro de saktmodiga […]” och ”Svenskarna är stela […]”. Även rim förekommer i ordspråken ”Morgonstund har guld i mund” och ”Den som spar, han har”. Tolkning och helhetBudskapet med denna dikt är i princip detsamma som den gamla versionen av Det eviga från 1800-talet. Skillnaden är att på 1800-talet var den främst riktad mot
hänsynslösheten Napoleon visade men i Håkansons är den direkt riktad mot konsumtionssamhället där han menar på att vi människor hellre föredrar att konsumera än att göra viktigare saker. Indirekt kan man även tolka den som en kritik mot hela västvärldens överlägsenhet i världen eftersom konsumtion, kapitalism och överflöd går före att hjälpa de fattiga. Men båda dikterna sprider trots allt samma budskap: att det inte är de hårda värdena (till exempel våld, makt, materialism) som är det eviga. Det eviga, det som är det viktiga här i livet, är istället det ödmjuka och medmänskliga som båda författarna anser att världen inte har tillräckligt av. |